- Hem
- Om virtue
- Kom igång
- Artbestämning
- Invasiva arter
- Saltvattensarter
- Sötvattensarter
- Cyanobakterier, Blågrönalger (Cyanobacteria)
- Dinoflagellater (Dinophyceae)
- Guldalger (Chrysophyceae)
- Kiselalger (Bacillariophyta)
- Ögonflagellater (Euglenophyceae)
- Grönalger (Chlorophyta)
- Konjugater, Okalger (Conjugatophyceae)
- Obestämda trådformiga alger
- Ciliater, Infusionsdjur (Ciliata)
- Svampdjur (Porifera)
- Hydrozoer (Hydrozoa)
- Hjuldjur (Rotifera)
- Virvelmaskar (Turbellaria)
- Bukhårsdjur (Gastrotricha)
- Mossdjur (Bryozoa, Ectoprocta)
- Rundmaskar (Nematoda)
- Snäckor (Gastropoda )
- Musslor (Bivalvia)
- Fåborstmaskar (Oligochaeta)
- Iglar (Hirudinida)
- Sötvattenskvalster (Hydracarina)
- Hinnkräftor (Cladocera)
- Hoppkräftor (Copepoda)
- Musselkräftor (Ostracoda)
- Gråsuggor (Isopoda)
- Dagsländor (Ephemeroptera)
- Nattsländor (Trichoptera)
- Fjädermyggor (Chironomidae)
- Svidknott (Ceratopogonidae)
- Björndjur (Tardigrada)
- Observationer
- Undervisningsresurser
- Beställ byggsatser till VIRTUE-rack
- Bygg ett VIRTUE-rack
- Sätt ut och ta upp racken
- Undersök skivorna
- Smarta tips och förbättringar
- Kalkylator för beräkning av biodiversitet
- Nedladdningsbara undervisningsdokument
- Förslag på frågeställningar
- Videoproduktion som verktyg för lärande
- Korta videofilmer om biofilmer och biodiversitet
- Bild och VIRTUE
- Sea water parameters
- Introduction to water investigations
- Water sampling and handling of water samples
- Report and diagrams
- Salinity and conductivity
- Composition of sea water
- Light
- Secchi depth ("visual depth")
- Colour and yellowing substance
- Turbidity (Cloudiness)
- Temperature
- Sea water in constant motion. Effects of currents, tides and waves.
- Phyto- and zooplankton
- Nyheter
- Media
- Online Courses
Sjöpungar (Tunicata)
Artgruppen kan ofta identifieras utan förstorande hjälpmedel
Sjöpungar tillhör gruppen manteldjur. De är fastsittande djur och växer enskilt (solitärt) eller är kolonibildande. Ofta växer de i stort antal bredvid varandra. Kroppen liknar en säck och har en stor gältarm och har ett skyddande hölje, som kallas mantel.
Sjöpungarnas utseende och färg varierar mycket. Stora eller mycket små, färgstarka eller genomskinliga. Utseende och färg kan även variera inom en art. Här bredvid är den mycket vanliga tarmsjöpungen (Ciona intestinalis) på en virtueskiva.
Sjöpungar äter genom att de drar in vatten via en inströmningsöppning, en så kallad sifon. Vattnet silas sedan genom gälspringor i gältarmen och strömmar ut genom utströmningsöppningen. Små näringspartiklar fastnar på så sätt och transporteras till magen. Det kallas att de är filtrerare.
Sjöpungar är vanligen tvåkönade, vilket kallas hermafrodit, men många kan även föröka sig könlöst. Som larver är de små och frisimmande.
I svenska vatten finns ca 20 arter och många är vanliga vid svenska västkusten. I världen finns ca 1850 arter beskrivna.
MER INFORMATION
Om Jungfrusjöpung i Vattenkikaren