Nattsländor (Trichoptera)

Artgruppen kan ofta identifieras utan förstorande hjälpmedel
  • Nattslända (i hus, upp till 19 mm. Athripsodes sp.) Små dyr i sø og å. Gyldendal 2016
  • Nattslända
  • Nattlända (i hus, upp till 19 mm. Athripsodes sp.) Små dyr i sø og å. Gyldendal 2016
  • Nattslända (upp till 22 mm. Neureclipsis bimaculata) Små dyr i sø og å. Gyldendal 2016
  • Nattslända nätbyggare
  • Nattslända (upp till 10 mm. Tinodes waeneri) Små dyr i sø og å. Gyldendal 2016
  • Nattslända (Psykomyia)

Nattsländor är ganska oansenliga bruna eller grå insekter som egentligen är närmare släkt med fjärilar än med t.ex. troll- och dagsländor. De vuxna nattsländorna lever normalt ett undanskymt liv. Vid skymningstid under sommaren kan de dock uppträda i stora mängder, särskilt i anslutning till sötvatten, eftersom det är där nästan alla arter genomgår sin ägg- och larvutveckling.

I Sverige finns ca 225 arter av nattsländor. Hos många arter tillverkar larverna ett skyddande hus av växtdelar, blad, gruskorn, eller dylikt. De olika arterna bygger mer eller mindre unika hus med karakteristiskt utseende men ibland kan en larv bosätta sig i ett tomt hus som en annan art byggt. Det innersta skiktet i husen består alltid av en silkesväv som larven spunnit själv och till denna silkesväv fästs byggnadsmaterialet. Larven håller sig fast i sitt hus, bl.a. med hjälp av två kraftiga krokar längst bak på bakkroppen. De kan hålla sig fast väldigt hårt och man ska inte försöka dra ut en levande larv ur sitt hus med våld för då kommer man med största sannolikhet att skada den allvarligt. De larver som bygger hus brukar kallas ”husmaskar” och de kan påträffas i såväl sjöar, dammar som rinnande vatten.

Det finns även arter vars larver inte bygger hus som de bär omkring. Några arter, t.ex. släktet Psychomyia, bygger långsträckta rör- eller tunnelliknande konstruktioner fästade vid underlag och dessa kan förekomma på Virtue-skivor. Andra frilevande nattsländor konstruerar speciella finmaskiga fångstnät som de använder för att samla föda med. De flesta av dessa påträffas framför allt i rinnande vatten eller i sjöars till- och utflöden. Fångstnäten kan t.ex. fästas på stenar på bottnen där de silar av levande och döda partiklar från det genomrinnande vattnet.

Nattsländelarver kan, beroende på art, äta många typer av föda, t.ex. levande växter, alger eller dött växtmaterial. Några är rovdjur, särskilt de nätbyggande arterna försummar inte att även äta de smådjur som fastnar i fångstnäten. Nattsländor har samma typ av livscykel som de flesta fjärilar, dvs. ägg, larv, puppa och vuxen insekt. Puppa kan hos husbyggande arter fästa sig på olika konstruktioner i vatten. Puppstadiet är för det mesta kortvarigt.

På Virtue-skivor kan man ibland hitta arter som bygger konstruktioner fästade vid underlaget, liksom ”husmaskar” som råkar befinna sig på skivorna när man tar upp racket. Dessutom kan man eventuellt påträffa nattsländornas geléhöljda äggsamlingar och puppor av vissa arter.